Linje 24

När helgen närmar sig så märks det tydligt på jobbet, stämningen förändras. Spelar ingen roll vilken sorts arbetsplats det är, folk blir mer avkopplade på fredagen, men samtidigt förväntansfulla, folk får riktigt rosor på kinderna och stjärnor i ögonen. Och pratet om planerna alla har kommer igång på allvar också på fredagen, redan på morgonen. På eftermiddagen har det kommit så långt med helgplanerandet att folk mentalt nästan inte är närvarande på arbetsplatsen. På lunchrasten var tjejerna iväg och köpte sminket de ska ha på dejten, killarna var och köpte drickat till festen. Om du känner dig utanför så finns det sällskap på linje 24 att få.

Hemmafest

För det är så, ibland så känns det som att precis alla andra har skoj, precis alla andra är lyckliga och har en massa vänner att umgås med, alla har fullt upp med fester, dejter och firande. Men själv går man hem ensam på kvällen och har inte en endaste plan för hela helgen. Det kommer bli soffan, med en film, kanske en öl och chips med dippa eller en stor läsk och lösgodis nere från kvartersbutiken. Kanske att man ringer efter en pizza. Men ingen annan verkar ha det så. Alla ska iväg på något, alla är bjudna någonstans, alla har planer. Men att prata med en tjej på linje 24 gör allt mycket roligare.

Fantastiska fantasiplaner

Men är det bara man själv som värmer en färdigrätt i mikron och ser en film man sett tidigare på fredagskvällen medans alla andra är ute på trevligheter? Det känns nästan lite pinsamt ju om man är den ende som inte har ett färgstarkt och livligt socialt liv, en fullspäckad fritid. Folk sitter runt lunchbordet och berättar om allt kul de ska göra, då kan man ju inte gärna kontra med sin påse geléhallon och sockerdricka medan man ser repriser på tvn. Blir gärna att man drar till med något då så folk inte tycker man är konstig eller trist, för det vill man ju inte bli sedd som, av folk omkring en.

Solo på soffan igen

Det blir gärna så, att man hittar på något som inte är helt sant, man kanske önskar att det var det. Alla andra har full rulle, man vill inte vara den ende som står utan, så man gör som storfiskaren och drar till ordentligt. Man ska träffa kusinen som är lite av en kändis, dra till storstan och gå på en nyöppnad nattklubb, hänga i baren och ta med minst tre tjejer hem. Då gör folk stora ögon och man kommer med i samtalet igen. Sa man som det var, att man förmodligen kommer somna halvvägs genom en tråkig film under filten på soffan igen, med chipssmulor runt munnen, nja, då åker man ut i kylan liksom.

Otrolig lycka

Men grejen är, att det är så för alla. Det är inte bara du som har ett vanligt liv, de andra har det också. Och alla gör som du, drar till med något, för vem vill bli sedd som en tråkmåns, ingen. Så de flesta tar i så de nästan spricker, inför andra. Tänk på när folk berättar om sina semesterresor. Har du någonsin hört någon säga att de bråkade med frun under hela veckan i Spanien, har du hört någon som sa att det regnade utan uppehåll när de var i Italien, någon som faktiskt sagt att de var magsjuka under hela vistelsen i Frankrike? Nej, folk är alltid lyckliga och allt är underbart på semestern. I alla fall i historierna de berättar när de kommer hem.

Alla är som du, helt vanliga

Folk vill ha uppmärksamhet, de vill känna sig speciella, alla vill känna att de är någon. Och då får man hitta på ett färgsprakande liv om man inte har ett. Se på alla sociala medier. Det är få selfies av människor i otvättat spretigt hår som tar en ostmacka till frukost. Allt är vacker och tillrättalagt. Och inte på riktigt. Folk lever inte så, folk har vanliga liv, du har det och kollegan har det. Kollegan som sa att han skulle på en galapremiär somnade också hemma på soffan halvvägs igenom en långfilm med en halväten godispåse på magen i lördags, ingen tvekan om saken. Och är den sortens liv inte det skönaste egentligen.